Vänlig granne. Ingeborg Jonsson föddes i Mjäla i Myssjö i Jämtland 1897. Då hon var tolv år drabbades hon och systern Bendigt av polio, barnförlamning som man sa. Systern tillfrisknade men Ingeborg var förlamad i benen resten av sitt liv. Vagnen hon sitter i på bilden minns jag inte att hon använde. Det var nog före min tid, i hennes tonår. Senare använde hon bara en vanlig rullstol.
Jag och mina systrar var grannar till Ingeborg och vi sprang ofta hem till henne. Hon var en fantastisk person, alltid vänlig och positiv. Och oerhört mångkunnig. Hon stickade, sydde och broderade. Till jul och examen sydde hon nya fina klänningar till mig och mina systrar. Hon spelade piano och lärde oss små sånger som vi gärna sjöng och uppträdde med.
Ingeborg klarade de flesta inomhussysslor på egen hand men viss hjälp hade hon av sina systrar. Med sin milda framtoning fann hon sig i sitt hårda öde. Hon lämnade oss 1987.Inskickat av Kerstin Nilsdotter,
Östersund.
↧
Alltid positiv trots ett hårt öde
↧