Sakta rullade den anrika kägelbanan i Sala mot sin död. Då dök ett gäng entusiaster upp och idag är banan i full gång igen.
Tack för fina tips om hur gamla tider får nytt liv. Minnenas Journal har på sistone berättat om skvaltkvarnar, vattenhjul och gamla radio-apparater för att ta några exempel på läsartips. Jan Brandberg i Sala hörde av sig och berättade om kägelbanan i Sala som renoverats och återigen samlar utövare till tävling och glad gemenskap. Kägelspel är ett urgammalt nöje och har spelats i Sverige åtminstone sedan 1500-talet. Efterhand blev det vanligt att större värdshus och stora herrgårdar hade minst en kägelbana för sina gäster. Herrarna tog gärna ett parti till punschen och kaffet efter middagen. Men även bland allmoge och ”enkelt folk” var spelet populärt på söndagar och helger under sommaren.
Banan i Sala byggdes i mitten av 1800-talet, en blomstringstid för sporten. Men från början av 1900-talet sjönk intresset och många banor ruttnade bort eller brann ner. Så också i Sala där byggnaden som rymde banan förföll och delvis revs 1970, berättar Jan Brandberg. Ingen vågade nog ens drömma om vad som sedan skulle hända. Kägelbanan ligger naturskönt med anrika värdshuset Måns Ols som centrum. Området är historiskt knutet till Sala silvergruva och namnet Måns Ols kommer från dammvaktaren Måns Olsson som öppnade en liten servering här på 1700-talet. Platsen utvecklades alltmer till ett nöjes- och rekreationscentrum för Sala och håller ställningarna än idag.
För snart 20 år sedan väcktes tanken om att rusta upp området på olika sätt, inklusive den gamla kägelbanan.
– Efter ett väldigt fint samarbete mellan kommunen, eldsjälar och företag kunde vi inviga den renoverade kägelbanan 2003, berättar Christer Ekman, en Salaprofil som bland annat är en drivande kraft i Sala Stadsutvecklingsförening. En del av byggnaden var relativt intakt, men själva banan fick återskapas. Eldsjälarna besökte några av de få banor i Sverige som fanns kvar och fick också tips från äldre i bygden som jobbat som ”kägelresare” när de var barn. Måns Ols Kägelsällskap med ett 30-tal medlemmar bildades och ansvarar idag för verksamheten. Ordförande Martti Lundgren visar oss stolt den fina anläggningen som ligger inbäddad i djup grönska när Minnenas Journal hälsar på.
Självklart testar vi att rulla ett klot på den 19 meter långa träbanan och klotet fäller elegant nästan alla de nio käglorna av masurbjörk.
– Bra rullat, berömmer Martti Lundgren denna turliga nybörjarinsats. Martti känner alltid historiens vingslag när han är här och tävlar. Och det är lätt att förstå. Det finns inga maskiner, käglorna reses manuellt och det doftar ljuvligt när Jan Brandberg öppnar banans sidoluckor ut mot naturen. Vi är långt från nya tiders svettiga inomhushallar. Kägelspel är spännande och har historiskt inte bara glatt många människor utan också inspirerat till nya spel och varianter. Bowling är väl den mest kända som kom till Sverige från USA i början av 1900-talet och övertog kägelspelets plats på idrottskartan och som folksport.
Men det spelas faktiskt både EM och VM i kägel, berättar Martti Lundgren. När Minnenas Journal ska resa hem drar kvällens drabbning igång på Måns Ols. Ett dussintal spelare möter upp och det dröjer inte länge förrän skratten och kommentarerna kommer igång. Kägelspel är klassiskt roligt! Och tro inte att nostalgiplanerna är slut.
– Vi har idéer om att bygga en dansbana också, avslöjar Christer Ekman, och det vore väl underbart att kunna ta en klassisk svängom vid Måns Ols efter kägelspelet.
Så spelar du kägel
Klotet är av trä och något mindre än ett bowlingklot. Det finns inga urtag för fingrar, så du rullar iväg klotet med hela handflatan. Ett parti består av tre delar som heter Långpott, Rensning och Kungsspelet. Du ska på olika sätt fälla de nio käglorna. Resultatet förs in i ett protokoll och räknas samman till en platssiffra. Den som har lägst platssiffra vinner.Läs mer om Måns Ols Kägelsällskap och regler på www.laget.se/MANSOLSKAGELSALLSKAP.