Det vackra kvinnohuset i Göteborg

På Gibraltargatan 18 i Göteborg syns de fyra relieferna, Lycka, Kärlek, Kyskhet och Trohet på fasaden. Själva huset lät Anna Ahrenberg bygga på 1930-talet för ensamstående obemedlade damer.

Bakom fasaden döljer sig ett hus med en spännande historia. Det specialbyggdes på uppdrag av den kända Göteborgsdonatorn Anna Ahrenberg (1861–1948). År 1935 bildade hon en bostadsstiftelse för ett sexvåningshus till ensamstående obemedlade damer över 50 år. Så visst var det passande att huset pryddes med kvinnliga figurer. De är gjorda av skulptören Carl O Berger (1885–1938). Han har utfört dekorationerna på flera andra Göteborgsfasader, som Gillblads, Amerikahuset, Broströmia och Valand. Uppdraget att rita huset gick till arkitekten Alexander Emil Ericsson (1911–1994) som annars var mest känd för sina fabriksbyggnader, till exempel SKF och Götaverken.

I huset fick varje dam en etta med kokvrå. Anna Ahrenbergs egen syster Walborg blev en av de första hyresgästerna. Hyran var låg, och anpassad till vederbörandes betalningsförmåga. I en intervju berättade Anna Ahrenberg om syftet med stiftelsen. ”Jag låter bygga några smålägenheter för ensamstående damer som förlorat sina pengar. Det finns visserligen nu för tiden rätt många hjälpinstitutioner och inrättningar, men för en fru, som är rik den ena dagen, men änka och ruinerad den andra äro möjligheterna små. Det är närmast den kategorin av olyckliga jag velat hjälpa.” Ja, tiderna var svåra – Kreugerkraschen inträffade samma år som donationen kom till.

”Hus med blå rand och blomsterlådor – Ahrenbergs stiftelse bjuder det bästa av modernitet”, skrev Morgontidningen (liberal Göteborgstidning utgiven 1932–1940) den 31 augusti 1935. ”Jag har varit med i jobbet i över 50 år, men aldrig har jag varit med om att bygga ett hus som detta” berättar en av byggnadsarbetarna förtjust. ”Här har ingenting sparats när det gäller bekvämlighet, det är säkert.” I källaren finns ”en flott badrumsavdelning”, på vinden en tvättstuga med mangel och torkrum. Den gröna kolmårdsmarmorn i trappuppgången ”åstadkommer en synnerligen förnäm effekt”, skriver den imponerade reportern. Husets ”lysande blå linje” (av glasbetong) högst upp har med åren mattats av och blomsterlådorna är borta, men de infällda gnejsplattorna ger fortfarande liv åt fasaden. Annars är allt annorlunda innanför den gedigna porten. Av de ursprungliga 36 lägenheterna på 26-28 kvadratmeter har det blivit 22, men det märkliga är att ettorna fanns kvar ända fram till 1994. Då upplöstes stiftelsen, huset totalrenoverades och en bostadsrättsförening bildades. Irja Bergström och hennes man Lars var med från början. De såg en annons i tidningen och bestämde sig direkt.

– Det var förstås läget som lockade, men också den fina innegården. Vi kom från en villa i Mölndal, men hit fick vi skogen med oss. På sommaren kan man inte ens se husen mittemot – Anna Ahrenberg hade kostat på sina damer hela två tomter. Det var en fördel för oss att komma in på ritningsstadiet. Vi kunde träffa arkitekten, Per Mangelus, och fick vara med och påverka sådant som tapeter och snickerier. Irja visar oss runt i den rymliga lägenheten. Flera originaldetaljer är bevarade, så man kan se var det ursprungliga rummet slutade och hur stor kokvrån var. Men det visar sig att Irja har fler kopplingar till donatorn Anna Ahrenberg än själva bostaden.
– Jag fick ett välkommet bidrag ur en av hennes fonder till tryckningen av min bok Skulptriserna, Alice Nordin och hennes samtida 1840–1940.

Men varifrån kom alla donationspengarna? Annas man, Henrik Ahrenberg, hade skaffat sig en stor förmögenhet som delägare i ett av Göteborgs handelshus, och makarna ville dela med sig av sitt välstånd. De var influerade av den rådande ”Göteborgsandan” som innebar att man kände ett socialt ansvar för fattiga, sjuka och handikappade – det här var före folkhemmets tid. Och båda älskade konst och musik (Anna var utbildad sånglärare och dessutom en skicklig pianist) vilket märks i donationsbreven. Och delar med sig gör Anna Ahrenberg fortfarande. Inför Göteborgs 400-årsjubileum 2021 kommer hennes fond ”för vetenskapliga m fl ändamål” att tillsammans med Göteborgs stad främja ny forskning.