Prostitution och alkoholism. Fortfarande brännbara ämnen men rena eldsvådan 1943. Så vådliga att Kungsgatan höll på att förbjudas utanför Sverige för all framtid. Men filmen blev en av Sveriges största exportsuccéer – någonsin!
När filmen Kungsgatan hade premiär den 17 september 1943 var skandalen genast ett faktum. På vissa biografer förbjöds filmen till och med att visas. Många arga röster hördes runt om i landet. Den kände professorn Johan Almkvist uttalade sig i pressen och menade att filmen med största tydlighet visade att det var ”den offentliga dansen i kombination med sprit som lockade unga kvinnor in i prostitution.” Han förvånades över att svenska myndigheter inte försökte bekämpa vad han menade vara ett stort ungdomsproblem. Filmexportrådet, en statlig organisation som ansvarade för utlandsförsäljning av svensk film, belade filmen med exportförbud. Något sådant hade tidigare aldrig hänt. De motiverade sitt beslut med att ”filmen visar förhållanden som inte äro karaktäristiska för Sverige”. Det var tydligt att de inte ville att de ocensurerade skildringarna av prostitution, könssjukdomar och fylla skulle nå utlandspubliken.
Både pressen och manusförfattaren Ivar Lo-Johansson, som skrivit den litterära förlagan till filmen, rasade mot det underliga beslutet. Ingen kunde förstå att en film som av den svenska filmcensuren godkänts för visning här hemma skulle förbjudas utomlands. Särskilt som boken Kungsgatan, som utkom 1935, hade översatts till flera språk och sålt mycket bra internationellt. Även boken hade blivit hårt kritiserad på sin tid och Ivar Lo-Johansson och regissören Gösta Cederlund väntade sig säkert uppmärksamhet med filmen, men knappast till den grad som följde. Efter ett tag släppte dock Filmexportrådet sitt förbud. Varför är oklart. Kanske för att filmen före förbudet redan hade hunnit säljas till Danmark och blivit en stor succé där. Kungsgatan började spridas över världen och väckte sensation där den drog fram.
Många krafter var i rörelse vid lanseringarna av filmen. I Tyskland och Österrike la sig den katolska kyrkan i debatten och krävde ett totalförbud. I Storbritannien hade man krismöten i den statliga informationscentralen. Till och med polisen blev inblandad i ärendet innan filmen släpptes till biograferna. Men allt rabalder fick i stället filmens lyskraft att öka. Filmen sågs nämligen av hela tolv miljoner i elva länder! Historien i filmen är enkel, men rättfram. Den handlar om statarflickan Marta som vill bryta sig ur det hårda lantbrukslivet och drömmer om att få leva ett spännande och omväxlande liv i Stockholm. Där tror hon att hon kan leva i ekonomiskt välstånd och hjälpa sin behövande familj med pengar, i stället väntar henne arbetslöshet och prostitution. Efter att Marta kommer till storstaden dröjer det inte länge innan hon förlorar sitt arbete och därmed sitt hopp inför framtiden. Hon dras in i sexhandel och börjar nattetid gå på Kungsgatan, dåtidens kvarter för stadens nattfjärilar.
Filmen varken romantiserar eller förskönar något i sina skildringar av hur livet för glädjeflickorna i 1940-talets Stockholm kunde se ut. Kungsgatan är en film om fattigdom, hopplöshet och djup misär. Det är baksidan av det glada livet som berättas och med det teman som alkoholmissbruk, rädsla för hallickar och den bekymmersamma spridningen av veneriska sjukdomar. Skammen som omgärdade könssjukdomar och tvångsintagning för behandling på klinik är ett huvudtema i filmen. Inte konstigt att filmen uppfattades som kontroversiell.
I år är det exakt 75 år sedan filmen gjordes och de ämnen som den tar upp är fortfarande brännbara. Ivar Lo-Johansson och Gösta Cederlund var modiga män som gjorde en film som verkligen var före sin tid. En annan modig själ var Barbro Kollberg, då 26 år, som spelade huvudrollen Marta. Inför inspelningarna vallades hon omkring på Stockholms gator av Ivar Lo-Johansson för att lära känna stadens nattliv och dess människor. Hon minns att Ivar Lo pekade ut prostituerade åt henne och försökte instruera henne inför rolltolkningen. Kungsgatan blev Barbro Kollbergs stora genombrott på vita duken. Det är även den roll som hon fortfarande i dag är mest ihågkommen för jämsides med huvudrollen i Ingmar Bergmans Det regnar på vår kärlek från 1946. Den har förblivit Barbro Kollbergs egen favoritroll genom karriären. Hon har berättat om reaktionerna som följde efter att hon blev känd: ”Rollen som glädjeflicka gjorde att min systers pojkvän förbjöds att träffa mig. Hans föräldrar var riktigt upprörda. Då förstod jag att filmen var kontroversiell.” Föga lär hon ha anat att filmen skulle bli en av den svenska filmhistoriens mest ihågkomna filmer.
Gestaltade statarflickans öde
Namn: Barbro Kollberg.
Född: 1917.
Yrke: Skådespelerska.
Karriär: Gick Dramatens elevskola 1937–1940 och blev därefter engagerad vid flera teatrar i Stockholm. Var direktris 1945 till 1954 på Skansenteatern tillsammans med Lorens Marmstedt. Hon har medverkat i ett tjugotal filmer och fick sitt stora genombrott som statarflickan Marta i Gösta Cederlunds Kungsgatan. Medverkade så sent som 2006 i TV-serien Mästerverket.
Favoritroll: Rollen som Maggi i Ingmar Bergmans film Det regnar på vår kärlek från 1946.
Nypremiär efter 70 år
70 år efter premiären ges Kungsgatan ut igen på DVD. Filmen kan du köpa hos välsorterade bokhandlare eller varuhus. Vill du beställa den över nätet hittar du den på exempelvis cdon.se för 129 kronor eller www.discshop.se för samma pris. Oavsett hur du köper filmen: