Fram till år 1983 kallades nationaldagen för svenska flaggans dag. Här ser vi hur det firas med pompa och ståt tillsammans med kungahuset år 1946. Vi får även en glimt av prins Carl Gustafs kungliga dop!
Surhönan smet. På Öhmans gård, i Djuped i Ångermanland, höll man höns av rasen vit leghorn, en tålig och förnöjsam ras. På bilden kommer Vera Öhman, dotter till Alfred Öhman, ut med nyvärpta ägg. Lille Carl-Fredrik är upptagen med att mata hönsen ur en spann. I nedre bildkanten kommer en skrockande ”surhöna” som just värpt färdigt under portlidret. Hon hoppas att ingen upptäckt henne och hon tre veckor senare stolt ska kunna förevisa sina kycklingar. Tack för bilden Alice Johansson från Undrom.
Sickan Carlsson med sin lilla dotter, år 1941. Foto: Sjöberg Bildbyrå.
Kan någon vara klokare än en mamma? Jag har svårt att tro det. Det är min mamma jag vänder mig till när jag behöver skratta, gråta, låta tankarna vandra och bara få vara. Det är hon som känner mig bäst. Och det känns som om hon måste ha levt tusen år, med tanke på allt klokt hon har att säga.
Förra söndagen var det morsdag, och för att fira det så skapade MyHeritage är rolig tävling där folk som också tyckte att deras mamma hade något klokt eller tokigt att säga, fick avsluta meningen ”Min mamma sa alltid…”. Tillsammans blev det en samling av visdomsord från mödrar från olika decennium. Underbart! Här har vi några av mina favoriter därifrån:
1. ”Gå till dig själv så är du strax hemma”
2. ”Ödsla inte energi på skit”
3. ”Stå på dig, annars gör någon annan det”
Och så förstås ett från min egen mamma;
”Man ska ha lika roligt som man är duktig.”
Vill du läsa om fler citat så kan du gå in här hos MyHeritage och kika runt! Vad sa din mamma för klokt?
Mor säger kloka saker. Foto: Sjöberg Bildbyrå.
För kronan. Min far Gunnar Jakobsson föddes 1899. Fotot är från hans rekryt vid Kungliga Upplands artilleriregemente, A5 i Uppsala. Far var remontryttare vilket innebar att han red in unghästar för kronans räkning. Jag tror att året var 1921. Gunnar växte upp i byn Hovnäs i sydöstra Dalarna, där han sedan var bonde till 1960-talet.
Inskickat av Sune Jakobsson, Avesta.
Vår dotter Nina försöker cykla i grönskan. Bilden togs i Hornaryd i Småland 1979.
Inskickat av Rune Isaksson, Rottne.
Minns du alla solsemestrar från förr?
Se de härliga strandbesöken, tillsammans med Mats Olins sommarhit ”Jag tror på sommaren”.
Vik helgen 12–14 juni för en fantastisk motorfest. Då är det dags för Velodromloppet Oldtimer Grand Prix i Karlskoga. Se klassiska racerbilar, möt motorstjärnor och upplev en atmosfär från forna dagars tävlingsbanor.
Picko Troberg
Evenemanget är en del av Motorveckan på Gelleråsbanan och racinglegenden Picko Troberg och Racerhistoriska klubben är arrangörer. Förebilden är Goodwood Revival i England, världens största racinghistoriska lopp. Förra året skapade Picko Knutstorp Revival som en svensk motsvarighet och det blev en riktig publiksuccé.
– Nu tar vi nästa steg och utvecklar det legendariska Velodromloppet till Oldtimer Grand Prix, säger Picko. Det blir det största racingevenemanget någonsin i Sverige för historiska racerbilar, motorstjärnor och andra tidsenliga motorsportsevenemang för familjen.
Här finns tidernas främsta racerbilar, från 1920-talet och framåt. Över 200 bilar deltar – allt från Bugatti och Ferrari till formelbilar, hundkojor och veteranbilar.
Snart 90-årige Erik Berger.
Bakom ratten sitter många motorstjärnor vi minns från förr. Erik Berger fick sitt genombrott 1960 då han vann både Midnattssolsrallyt och 12-timmarsloppet på Skarpnäck. Vid 90 års ålder är han i dag världens äldsta ännu aktiva racerförare. Erik kör sin gamla Ford Escort från 1971.
– Jag kunde inte önska mig ett bättre slut på min karriär, säger han.
Formel Junior-tävlingen blir en annan höjdpunkt. Många berömda förare, inte minst Picko själv, har debuterat i denna klass som på sin tid var inkörsporten till Formel 1. Ett hett möte blir det även i Formel 3 där förarna kör sina racerbilar från 1960- till 1980-talen.
Bilklubbar visar upp sina klenoder från olika tider. Dessutom bjuder denna familjefest på gamla motorcyklar, trampcyklar, flyguppvisning och lådbilstävlingar för barn. För att uppnå rätt stämning uppmanas publiken att klä sig som på 1940- till 1960-talet. Pris delas ut till de bäst klädda.
Förr kallades den här typen av bil ofta för herrgårdsvagn, en praktisk variant med gott om plats för familj och packning. Begreppet lär ha förekommit första gången i svenska media 1946. Detta är en Opel Rekord P2 Caravan som introducerades 1960. Jämfört med föregångaren var designen mindre amerikansk – utan panoramarutor men med större dörrar. Det unga paret fotograferades i en Stockholmsförort 1961.
Minns du alla de sånger vi sjöng på skolavslutningen? På otåliga fötter sjöng vi för full hals. Längtande efter att få springa ut i sommaren. Lovet kändes oändligt och sångerna lovade allt.
Sommarlovet var det största vi kunde uppleva som barn, att få vara lyckliga och fria i all blomning. Skutta och sjunga, upptäcka och få sova tills vi vaknade.
På frökens svarta tavla stod de befriande orden: Sommarlov! Låt stå!
Sedan travade vi i väg till vår kyrka och tog ett farväl, gäspade i takt med prästens ord om allt det där vi som goda människor ska eftersträva under sommarlovet. Alla saker som ska sägas för att dana något gott i oss. Som ingen lyssnade på, ingen minns, men trots allt tagit med oss i livet.
Strax satte musiken sprätt i oss och vi sjöng av hjärtans lust. Vi minns musiken och orden vi sjöng. Det var allt från psalmer till Astrid Lindgren. Vi tog i från tårna, trots att rösten var gäll, inför rörda föräldrar. Vi älskade denna stund. Äntligen sommar!
Läs mera
Raggmunk i Dubai. Ett smått galet projekt håller på att ta form i havet utanför Dubai. Där byggs The World som är en konstgjord skärgård där många av världens länder ska finnas representerade. Även Sverige ska finnas med. Besökarna kan äta på en flytande restaurang som serverar svensk mat och besöka en marknad som hämtat inspiration från Stockholms saluhallar och som erbjuder raggmunk, köttbullar, sill & snaps och glögg.
Tio villor ska byggas som uppochnedvända vikingaskepp för att visa de svenska historiska skatterna. Här ska även midsommar och nationaldagen firas. Världsbygget, som fick sig en törn av finanskrisen 2008 men som nu tagit fart, enligt SvD, ska stå klart under 2016.
Det är som i fornstora dagar, innan vi blev så globaliserade och shoppande kopior världen över, då svenska traditioner hyllades världen över som exotiska.
Se Lill-Babs sjunga bland folkhavet på Avenyn. Året är 1971 och Göteborg firar 350 år!
Det blev väder för loppis förra helgen, så det blev spontanbesök på Sveriges största bakluckeloppis; Galoppisen i Täby. Den var inte lika stor som den kan vara när solen är framme, men den var tillräckligt stor för att man skulle kunna hitta riktiga pärlor!
Det är inte alltid man springer på äkta vintageplagg vid en bakluckeloppis. Men ofta finns det gamla grejer; som vackra kameror och gamla verktyg som inte har använts på över 30 år. Och vid just det hör besöket skulle det visa sig finnas en hel del fynd.
Mina vänner lyckades köpa flera kassar fulla med kläder och skor men jag höll jag mig lite på avstånd (förra helgen bjöd ju på tre loppisar och en massa fina inköp, bland annat den mintgröna kappan som jag hade på mig) så jag kände att jag kunde hålla lite i pengarna.
Men så vid den sista raden av bord, alldeles runt hörnet, så skymtade jag vintageplagg som fladdrade i vinden. Bakom bordet stod en kvinna som sålde kläder från 1950-70-talet! Här fanns en fantastisk blå sommarklänning med vita prickar, en rosa puffig blåsa och en timglasformad spetsklänning – alla var vintagedrömmar från 50-talet! Och de var fantastiskt välbevarade. 
”Varför säljer du det här, har du en butik?”, frågade jag där jag stod i en hög av vackra plagg. ”Nej”, sa kvinnan bakom bordet. ”Det är min svärmors gamla kläder. Vi har 10 garderober hemma som ska tömmas”.
I ren glädjeyra kikade jag igenom plaggen och köpte en dräkt från 1950-talet, en vacker grå ullklänning från 1960-talet och ett blommigt plagg med kjol och blus från 1970-talet.
Totalt betalade jag 300 kronor, vilka fynd! Förhoppningsvis är kvinnan tillbaka igen nästa helg, för jag tänker spana efter henne. Vem vet vad hon har med sig den här gången? Och de vackra 1950-talsklänningarna finns fortfarande kvar om ingen annan hann köpa dom efter mig. De var nämligen inte i min storlek – så någon annan kommer att kunna göra sig ett riktigt kap. Kanske redan nästa helg!
Om du vill kika på andra loppisar som kommer nu till helgen så får du inte missa Gratisloppisen i Spånga där det finns massor utav fina gamla möbler som inte kostar en enda krona. Det är Big Easy ReGive som håller i den. De har som mål att hjälpa miljön genom att hitta hem åt möbler som annars skulle ha slängts på soptippen.
Sedan är det Make it last modeloppis på Nybrokajen i Stockholm. Här kommer modegurus och proffs sälja ut sina garderober. (Man kan ju ana att stylister, designers och redaktörer har en hel del ess i sin rockärm). Malmö bjuder självklart in på loppis och om vädret blir dåligt så finns tack och lov platser som Bellevue Marknaden i Göteborg.
Vill du ta en tur på Östesjön?
Se vad som erbjöds i Roslagen, skärgården och hos det idylliska Åland, år 1962!
Det unga paret är på en skuta på Stockholms ström, en skön försommardag 1954. Deras bekantskap tycks ny och en smula trevande där de sitter och ler, på visst avstånd från varann. Ska de ta en tur eller har de bara smugit sig ombord?
Den 13 juni gifter sig prins Carl Philip och Sofia Hellqvist. Kungliga bröllop brukar vara omgivna av pompa, ståt och festligheter. Så här såg det ut förr.
Den 15 juni 1905 i St George’s Chapel i London.
Margareta, som gick under smeknamnet Daisy hemma i England, gifte sig i en klänning av cremefärgat siden. Slöjan och detaljer på klänningen var av carrickmacrosspets, en exklusiv spets som Margareta fått i gåva från Irland.
I Sverige var stämningen kluven. Paret gifte sig åtta dagar efter upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge. Tidningarna dominerades av nyheter från Norge och det kungliga bröllopet fick en mer undanskymd plats.
Parets familj växte snabbt och de fick tillsammans fem barn: Gustav Adolf, Sigvard, Ingrid, Bertil och Carl Johan Bernadotte. Margareta avled 38 år gammal i blodförgiftning efter en tids sjukdom, då hon väntade sitt sjätte barn.
Den 3 november 1923 i St James Chapel
i London.
Gustav Adolfs andra bröllop, då han gifte sig med Louise Mountbatten, hölls också i London. Brudgummen bar svensk generals-uniform och Aftonbladets korrespondent beskrev bruden som blek och klädd i en sidenklänning ”som var vävd av månstrålar”.
Bröllopsresan gick till Italien. Den 11 december anlände kronprinsparet med S/S Patricia till Göteborg. Där blev det stora hyllningar, liksom dagen efter i Stockholm dit de kom med ett extra nattåg. Kortegevägen från Centralstationen till Kungliga slottet var smyckad med flaggor och ljus.
Louise blev styvmor åt Gustav Adolfs fem barn. Paret fick inga gemensamma barn, en dotter var död vid födseln 1925.
Den 21 mars 1929 i Vår Frelsers kirke i Oslo.
Prinsessan Märtha var dotter till prins Carl av Sverige och prinsessan Ingeborg. När bröllopet med kronprins Olav tillkännagavs drog diplomaterna en lättnadens suck. Ett giftermål mellan Sverige och Norge skulle vara ett tecken på att såren efter unionsupplösningen hade läkt. Men giftermålet hade bara med kärlek att göra, inte politik. Till bröllopet bar Märtha en myrtenkrona fäst ovanpå en fantastisk slöja i två lager, siden under och spets ovanpå. Brudbuketten var ett stort knippe vita liljor.
Paret fick sedermera tre barn: Ragnhild, Astrid och Harald.
Borgerlig vigsel den 4 november 1926 på Stockholms slott. Kyrklig vigsel den 10 november i domkyrkan, Bryssel.
Det sa klick sommaren 1926. Allt började med att Belgiens drottning tog med sonen Leopold på visit hos en väninna i Stockholm, prinsessan Astrids mamma Ingeborg. Under sommaren åkte Leopold och hälsade på under täckmantel. Om någon frågade presenterade han sig som en belgisk löjtnant på studieresa. Redan den 21 september samma år eklaterades förlovning.
Efter en borgerlig vigsel i Stockholm åkte paret direkt till Bryssel för att förbereda den kyrkliga vigseln.
Bruden var klädd i en klänning i typiskt 1920-talssnitt med långt klänningsliv och kjol ner till mitt på vaden. Till det en spetsslöja som bars nervikt en bit i pannan helt enligt tidens mode.
När Astrid klev i land i Belgien hade hon en vit kappa och fick efter det heta ”Snöprinsessan”.
Leopold och Astrid fick barnen Joséphine Charlotte, Baudouin och Albert. Astrid avled den 29 augusti 1935 i en bilolycka i Schweiz. Kung Leopold körde mot ett träd och hon dog omedelbart. Hon var då 29 år gammal.
Den 19 juni 1932 i Coburg, Tyskland.
I staden Coburg var Adolf Hitler hedersmedborgare vilket märktes. Kortegevägen kantades av en hedersvakt bestående av grå stahlhelmare och brunklädda nazister och på kvällen firades det med militärparad med fackeltåg.
Borgmästaren Franz Schwede skötte den borgerliga vigseln. Han beskrevs i pressen som ”en ung och tillsynes ivrig hitlerian”. Han ville viga paret iklädd sin nationalsocialistiska uniform men övertalades att byta till civil klädsel. Bruden bar en långärmad klänning och hade samma slöja som drottning Victoria gifte sig i. Brudgummen bar en ljusblå hästgardesuniform.
Bröllopet var fyllt av dramatik. En tärna svimmade och Bulgariens kung skämde ut sig. Han gastade ilsket att han borde gå först ut eftersom han var kung, knuffade bryskt undan storfurstinnan Victoria Melita och tog hennes bil.
Gustav Adolf och Sibylla fick barnen Margaretha, Birgitta, Désirée, Christina och Carl Gustaf. Den 26 januari 1947 dog Gustav Adolf i en flygolycka.
Nu är det bröllopstider i kungahuset! Men hur såg det ut när kung Carl XVI Gustaf och Silvia gifte sig, år 1976? Var det samma traditioner som idag?
Se det kungliga bröllopet och kortegen, från den 19 juni år 1976!
Förskolelärarinnan Hermanna Stengård sitter med sin stickning. Hon lyckades rädda det Gotländska kulturarvet. Fotografiet förvaras vid Riksarkivet/Landsarkivet i Visby och ingår i deras porträttsamling. Fotograf: okänd.
Hemma hos min pojkväns föräldrar finns det en korg med stickade sockor. De finns i alla tänkbara färger och mönster och har en gång skapats av Gustens mormor Greta. Varsamt och envist har hennes fingrar pusslat ihop varje garntråd. Det är svårt att tro det, men mycket av det som vi tror är modern design är snarare mönster som bevarats i flera decennier. Många av mönstren som används vid stickning kan härledas flera 100 år bakåt i tiden!
Och det var inte något som man gjorde bara för att roa sig. På Gotland var stickningen en viktig inkomstkälla. Under 1700- och 1800-talet köpte fastlandet in massvis med mössor och muddar från Gotland och till och med försvaret bad om varm förstärkning från ön. Men allt har ett slut, och vid slutet av 1800-talet stannade handeln av. Sakta men säkert började kunskapen att gå till spillo.
Tack och lov fanns den unga Hermanna Stengård! Hon var småskollärarinna på Gotland och hon såg med oro på hur kulturarvet höll på att försvinna. Så hon gjorde vad hon kunde för att bevara alla mönster inför framtiden. Hon letade efter gamla verk, sparade bitar av mönster som hon kunde finna och skrev ner deras historia. År 1925, spred hon vidare kunskapen i boken Gotländsk sticksöm, en bok som fortfarande är populär idag. Här finns alla dessa mönster, och man kan se hur de fortfarande återkommer i dagens mode.
Om du är nyfiken på att se mer av Hermannas samling, inspireras av Gotländsk sticksöm och berättelserna bakom alla alster så får du inte missa utställningen Gotländsk Sticksöm som pågår just nu på Gotlands Museum. Här kan man kika på samlingen och höra mer om Hermanna på Gotland. En eldsjäl som lyckades ta vara på historia som är lika viktig idag som den var då. 
Fina vantar från Hermannas samling av Gotländsk sticksöm, där hon bevarade deras berättelser och fragmenten som fanns kvar. Fotot ovan är av ett mönster som kallas Lingonkvist. Foto: Gotlands Museum.
Gårdssyssla. Nästan mitt i Småland ligger bondbyn Hornaryd. Slätt var en gård med fyra kor och en häst. I småbrukarfamiljen Nilsson på tio personer var Sune nummer sex av sju pojkar och en flicka. När det var lov på 40-talet brukade han få hjälpa till i arbetet. På bilden ska veden kapas för att därefter klyvas och läggas på hög. Gustav Nilsson, far i huset, sköter sågklingan. Grannen John Svahn matar fram och Sune har anförtrotts uppgiften att kasta undan klamparna.
Inskickat av Sune Seiborg, Växjö.
Examensfoto. Detta är min avgångsklass i Västra Vingåkers kommunala realskola våren 1956. Så fina och prydliga vi är! Pojkarna i kostym, vit skjorta och slips och vi flickor med dräkter i pastellfärger, som modet var då. Som pricken över i, den fina grå sammetsmössan med svart skärm. Det är jag som sitter på bänken längst till höger och bredvid mig sitter bästisen Christina. Hon blev ihop med Eldor i vår klass, tredje killen från vänster i mittraden. De har nu varit gifta i över 50 år. Jag är i dag 75 år, gift och bor i Katrineholm.
Inskickat av Käthi Idström, Katrineholm.
Här är tre glada flickor på huk i jordgubbslandet. Det gäller att plocka på så att korgarna är fyllda till midsommarafton. De fina hattarna skyddar mot solen. Bilden är från 1950-talet.
