Ungt par. Det här är mina föräldrar Marianne och Rune Forsberg och deras allra första bil. Året är 1954 och bilen en begagnad Morris Minor inköpt i Avesta. Mina föräldrar gifte sig 1953 och var alltså unga och relativt nygifta. Bilden är kanske inte av högsta tekniska kvalitet men den återspeglar lugn och harmoni och jag blir så lycklig av att titta på den.
Inskickat av Lisbeth Jansson, Söderbärke.

Gilla oss på Facebook 

Häromdagen satt jag och åt frukost vid TV:n. Oftast får man nöja sig med lite ytliga program om skönhetsoperationer eller matlagning – men till min lycka möttes jag av något helt annat! Ett äldre glatt ansikte lysa upp när jag slog på TV:n. Det var pensionären Shura som var med i dokumentären Pantertanter och krutgubbar: Youtube. 

Det var en varm dokumentär där man fick möta äldre pensionärer som tidigare kanske aldrig varit ute på internet, som inte använt youtube, facebook, mejl och alla ”nymodigheter” som dök upp efter att de gått i pension. Tillsammans med en yngling i tidiga 20-årsåldern fick de nu se hur internet fungerade, vad man kunde göra och hur man skapade en egen youtubefilm som kunde nå ut till resten av världen. Och vilken resa det blev!

Shura och Max gör roliga drinkar tillsammans i youtubeklippet ”Grandma Plays Minecraft and Mixes a Creeper Cocktail: Cooking With Shura!”

Det härligaste var att se ett program där generationer möter, lyssnar och lär känna varandra. Eftersom vi lever så isolerade så kommer det sällan en chans där olika åldrar får mötas. Men när det händer så är det magiskt.

Tillsammans skapade de youtube-filmer där de får berätta om sina knep och knåp, livserfarenheter och tokerier. Klippet som går att se här högst upp är ett klipp från den youtube-kanalen som pensionärerna och ynglingarna skapade tillsammans. Där ser man Shura visar hur man kan laga lunch med majs i vattenkokaren och ett strykjärn till sina varmamackor. Nedan kan ni kika på ett annat klipp från samma kanal där Petra som är 92 år gammal berättar om sina bästa restips, baserat på hennes livserfarenheter!

Hela dokumentärfilmen (som gjorde att jag bubblade av skratt till frukost) går att se på SVTplay om man klickar här. Jag hoppas att ni får en lika härlig stund som jag hade.

Vad vore en sommar utan en klassisk svensk sommarfilm? Smultronstället, Pensionat Paradiset, Att angöra en brygga, alla är de sinnebilden för våra tre vackraste månader. Minns ett urval av soliga filmer från förr. 

Ingmar Bergman skapade fyra 50-talsklassiker

Ingmar Bergman var något av en mästare på att skildra bitterljuva sommarhistorier. Sommaren i sig blir närmast att betrakta som en symbol för människolivets förgänglighet i den Bergmanska värld där underbart är kort. Under 1950-talet gjorde han fyra uppmärksammade filmer med sommartema.

ung kärlek. Sommarlek (1951) med Birger Malmsten och Maj-Britt Nilsson i regi av Ingmar Bergman.

Sommarlek (1951) skildrar en tonårsförälskelse i skärgårdens paradis som slutar i katastrof. Maj-Britt Nilsson och Birger Malmsten spelar kärleksparet Marie och Henrik som delar en magisk sommar innan livets mörka sidor gör sig påminda.

vuxenflykt. Sommaren med Monika (1953) handlar om paret som rymmer ut i skärgården, spelade av Harriet Andersson och Lars Ekborg.

Sommaren med Monika (1953) ledde till stor internationell uppmärksamhet för både regissören och den unga stjärnan Harriet Andersson. Den ökade på myten om den svenska synden genom en lättklädd Harriet bland klipporna. Även denna gång var temat en sommarförälskelse som övergår i bitter verklighet.

Smultronstället (1957), med giganten Victor Sjöström i sitt livs roll som professorn Isak Borg, är en road movie genom Sommarsverige. Den skildrar även en minnesresa där Isak drömmer sig tillbaka till barndom och ungdom och reflekterar över hur hans liv utvecklat sig. Att initialerna IB är samma som för Ingmar Bergman är ingen tillfällighet.

Filmforskaren Lars Lönroth skrev den 18 februari 1978 i Sydsvenska Dagbladet om det Bergmanska sommartemat: ”Det är drömmen om den frihet som sommaren med sina smultronställen ger, kopplad med den melankoliska insikt som säger att hösten, mörkret och döden lurar bakom hörnet.”

Men ibland gjorde även Bergman uppsluppen komedi där sommaren fick förbli enbart något magiskt. 1955 kom Sommarnattens leende som fick makalösa 1 000 000 biobesökare. Den vann ett pris för poetisk humor vid filmfestivalen i Cannes 1956 och därtill ett antal svenska priser.

1977 gjordes den amerikanska nyinspelningen A Little Night Music med Elizabeth Taylor i en av huvudrollerna.

svensk synd. Hon dansade en sommar (1951) av Arne Mattsson med Folke Sundquist och Ulla Jacobsson.

Arne Mattsson satte fart på ryktet om den svenska synden 

Hon dansade en sommar (1951) chockerade en hel värld och la grunden för omvärldens idéer om den svenska synden. Huvudrollerna som kärleksparet Kerstin och Göran spelades av Ulla Jacobsson och Folke Sundquist. De chockerande scenerna bestod i nakenbad, blottade kvinnobröst och samlag i gräset. Mästerfotografen Göran Strindberg och regissören Arne Mattsson skapade den kanske mest bitterljuva film som Sverige skådat om ung, sinnlig kärlek i somrig lantmiljö.

Med 2,8 miljoner besökare är filmen fortfarande den mest sedda svenska biofilmen. Hur biosiffrorna ser ut internationellt går tyvärr inte att fastslå, men med tanke på att filmen exporterades världen runt och till och med nådde USA och Japan så lär de vara höga.
Filmen är byggd på författaren Per Olof Ekströms roman Sommardansen från 1949.

kärlek i skärgården. Änglar, finns dom? (1961) där Jarl Kulle och Christina Schollin väckte heta känslor som det unga paret som prövade kärlekens gränser.

Kulle & Schollin gjorde heta sommarscener

Den näst mest sedda svenska filmen på bio i historien är Änglar, finns dom? (1961) som sågs av 2,7 miljoner. Lars-Magnus Lindgren regisserade Christina Schollin och Jarl Kulle som erotiskt utforskande kärlekspar. Svensk skärgård i sommarskrud, ung sinnlig kärlek och filmat i färg – inte konstigt att publiken blev hänförd. I dag ter sig sexscenerna naiva och gulliga, men 1961 var de minst sagt vågade. Filmen spreds även utomlands och fick bland annat premiär i USA, Mexiko och Japan.

Filmen var baserad på John Einar Åbergs roman Änglar, finns dom, pappa? från 1955. 1964 fick den ett slags uppföljare i Käre John där Lindgren åter stod för regin och Schollin och Kulle på nytt spelade förälskat par. Även denna film fick stor uppmärksamhet för sina erotiska -scener, särskilt för en somrig nakenbadsscen. Över en miljon biobesökare såg den!

allt går snett! Att angöra en brygga (1965) med bland annat Hans Furuhagen, Birgitta Andersson och Lars Ekborg.

En bryggklassiker med Garbo

Tage Danielsson regisserade Att angöra en brygga (1965) och skrev manus tillsammans med Hasse Alfredson. I huvudrollerna syntes bland andra Hasse (Garbo) och Tage (Direktör Olsson), Monica Zetterlund, Gösta Ekman, Lars Ekborg och Birgitta Andersson. Inspelningarna skedde utanför ön Högdunsen i Öregrunds skärgård.

Historien är enkel. Det ska bli kräftskiva ute i skärgården och på en ö sitter värdarna och väntar på sina gäster. Gästerna kommer med båt, men får stora problem med en liten men viktig detalj – att angöra en brygga. Dessutom är kräftorna i land och spriten till sjöss.

Att angöra en brygga har visats inte mindre än tolv gånger i TV och verkar aldrig sluta att fascinera. Även Monica Zetterlunds sång med samma namn har blivit ett klassiskt örhänge. Hela 1, 5 miljoner biobesökare såg filmen. Och trots kommande kassasuccéer som Äppelkriget (1971) och Picassos äventyr (1978) så förblev detta Hasse och Tages största filmframgång.

ung kärlek. En kärlekshistoria (1970)med Ann-Sofie Kylin och Rolf Sohlman.

Kärlekshistorien gjorde Roy Andersson världsberömd

1970 var året för Roy Anderssons långfilmsdebut En kärlekshistoria (1970). Filmen blev en stor publiksuccé och fick biosiffror på 700 000. Endast Pippi Långstrump på de sju haven sågs av fler biobesökare detta år.

Andersson berättade om ungdomarna Annika (Ann-Sofie Kylin) och Pärs (Rolf Sohlman) spirande oskuldsfulla kärlekshistoria i ljuset av en komplicerad vuxenvärld full av krossade drömmar. Den dramaturgiska höjdpunkten är en äkta svensk kräftskiva som går helt överstyr.

Filmen fick stor internationell uppmärksamhet och belönades med både svenska och utländska priser. Det blev dock inte någon Guldbagge trots att Svenska Filminstitutet röstning gav filmen de högsta kvalitetspoängen av alla filmer år 1970.
2003 fick filmen nypremiär på bio – något som inte tillhör vanligheterna!

saltkråkeidyll. Gänget som förgyllde 1960-talets svenska somrar.

Saltkråkan skrev in sig i den svenska folksjälen

Ordet Saltkråkan väcker något till liv. Vi tänker på barndomens oändliga somrar, idylliska miljöer långt från storstadens stress i en värld där vardagens största problem är att få napp. Och vem har skapat den ultimata svenska sommarhistorien om inte vår kära Astrid Lindgren.

I samarbete med regissören Olle Hellbom skapade Astrid historien om människorna på Saltkråkan. Båtsman, farbror Melker, Tjorven och Pelle blev för alltid inskrivna i den svenska folksjälen. Inspelningen skedde på ön Norröra i Kobbfjärden, cirka 2 mil sydost om Norrtälje.

1964 kom TV-serien Vi på Saltkråkan som även blev nedklippt till långfilm 1968. Dessemellan kom det fyra filmer som fick fantastiska publiksiffror! Tjorven, Båtsman och Moses (1964) med
1 343 000 besökare, Tjorven och Skrållan (1965) med 1 504 000 besökare, Tjorven och Mysak (1966) med 1 113 000 besökare och Skrållan, Ruskprick och Knorrhane (1967) med 952 000 besökare.

Folke Helleberg och Greta Ericson i Pensio­nat Paradiset (1933).

Sveriges mest utskällda film

Pilsnerfilmernas pilsnerfilm Pensionat Paradiset (1937) orsakade stort rabalder när den kom. Kritikerna rasade och det blev en filmdebatt som landet inte hade sett maken till. Recensent Carl Björkman skrev: ”Svensk film – en skamfläck för vår kultur.” och han och författaren Vilhelm Moberg var några av de starkaste kritikerna till filmen när den debatterades i ett slags protestmöte på Konserthuset i Stockholm 25 februari 1937.

Men publiken var nöjd med den lilla filmen som skildrade svenskt semesterfirande och badliv anno 1930-tal. Den fick till och med nypremiär året därpå, i barntillåtet format och med den än mer sommarklingande titeln Skärgårdskavaljerer.
I dag har filmen kultstatus.

Webbshoppen – fullproppad med nostalgi!

Under 1940-talets början erbjöd Konsum gymnastikpass med barnpassning till husmödrarna i Stockholm. Besök Medborgarhuset där barnen får leka medan mammorna tränar, år 1943!

Mer nostalgi-gympa?

Missa inte:

Sofiaflickorna i Aten!

Djärv morgongympa!

Webbshoppen – fullproppad med nostalgi!

Plockade blommor. Det är midsommarafton 1961 och familjen är ute för att plocka blommor. Pappa hade en liten Austin A30. Vi var fem, så när vi skulle åka någonstans blev det fullt i bilen. Bilden är från min föräldragård i Gärdsnäs där jag växte upp. Det ligger i norra Småland.
Inskickat av Siv Hultman, Åtvidaberg.

Gilla oss på Facebook 

Vill du veta hur Björn Borg fick sin styrka?

Kanske får du en ledtråd om du kikar på Kelloggs Corn Flakes-reklam från år 1977!

Kungligt sommarnöje. Sofiero är i dag öppet för allmänheten. 1973 testamenterades slottet till Helsingborgs stad av Gustav VI Adolf.

Stark kvinna. En av sommarens utställningar på Sofiero fokuserar på drottning Sophia och den kungliga familjens liv på slottet på 1860- och 1870-talen. ”Drottning Sophia var en oerhört stark kvinna för sin tid. Hon var lite av en revolutionär som satte sina söner i en vanlig skola och dessutom reformerade hon hela den svenska sjukvården. Trots detta är hon något av en bortglömd person och vi tycker därför att hon i allra högsta grad förtjänar att lyftas fram”, säger Bo Dahlin som är en av utställningens producenter. Fyra rum betonar olika aspekter av drottningen. En del föremål är personliga tillhörigheter medan andra lånats från Waldemarsudde och Sophiahemmet.

Gilla oss på Facebook 

Kiviks marknad är gammal som gatan – det har hävdats att den startade redan på medeltiden när Hansan började idka handel i Kivik. Den lär också vara Sveriges största, med tusentalet knallar och över 100 000 besökare. Tivoli och varietéföreställningar kryddar på intresset ytterligare. Bilden är från 1970-talet. I år pågår marknaden 13–15 juli.

Se flera fina Ett fotografi berättar

Webbshoppen – fullproppad med nostalgi!

När jag skulle fira min bror i helgen så satt vi vid en restaurang vid Bondegatan i Stockholm. Den var fullproppad med hans vänner och familj och mitt i firandet slank min mamma iväg för att gå ut med hunden. Så kom hon tillbaka: ”Leone har du sett butiken här nere! Du måste kolla in den!” Så jag ställde undan min mat och gick fort ner mot gatan.

För några år sedan kom min mamma nämligen hem med en ovanligt elegant skyltdocka från 1930-talet. Hon hade inte betalat mycket för den med tanke på vad den var värd och jag har tjatat om att få se hennes fyndställe. Hon hade inte hittat tillbaka till butiken – förrän nu!

Jag öppnade dörren till butiken Södra Skattkammaren och här fanns det mesta; i taket hängde lampor från sekelskiftet fram till 1970-talet, det fanns biostolar från 1920-talets Paris, vackra byster med texten Dior och tjusiga tavlor. Jag blev lyrisk.

Jag började genast titta i högarna av vykort från sekelskiftet som låg på borden. Kolorerade bilder från La belle epoque, när kvinnor hade sitt långa svepande hår, skira kläder och stora hattar. Här fanns allt! Jag älskar vykort, och speciellt när man kan läsa deras meddelanden. Dessvärre var de flesta franska och min franska är näst intill obefintlig. Men så snuddade jag vid kort som inte hade någon text alls på baksidan. Alltså kort som man fortfarande kan skicka iväg med posten. Jag grävde fram fyra stycken och betalade en hundring.

Så nu kan mina vänner vänta sig vackra kort som kommer med posten, precis som för hundra år sedan! Hela butiken påminde mig lite om antikmarknaden som jag besökte förra våren i Paris. Så om ni går förbi Bondegatan i Stockholm, där det finns en hel del second hands och vintagebutiker så rekommenderar jag att ni slinker förbi Södra Skattkammaren på Bondegatan 44, för här fanns det skatter till salu.

På campingplatsen. Familjen Lindell – Lennart, Ingrid, Frank, Mats och Maria – befinner sig på semesterresa i vårt vackra land. Bilen är en brittisk Ford Anglia med sin typiska bakruta.
Inskickat av Frank Lindell, Vargön. 

Gilla oss på Facebook 

Äldre tar över Youtube. Våra vanor rör sig allt längre från Hyland hörna. På 1960-talet satte vi oss i soffan och slog på samma TV-program. Det sprakade till någonstans i ställverken då miljoner människor gjorde samma sak exakt samma minut. En krafttömning som borde ha torrlagt varje Norrlandsälv på vatten. 

Nu gäller främst Youtube, Netflix och andra strömmande kanaler. En kraftkälla som yngre generationer tagit till sig. Det är lönlöst att ringa sina barn och fråga.
– Såg du …
– Vad då!?

Enligt ett av alla de konsultbolag som numera kan mäta om vi lämnar vardagsrummet för att fylla på kaffe i köket så blir tittandet allt mindre efter tablåer. Ett fenomen som nu börjar klättra uppåt i åldrarna. Den kraftigaste ökningen på Youtube är folk upp till 75 år. Den har nära nog fördubblats på ett år.

Att vi vill råda över vårt eget tittande är lika självklart som att välja film på bio. Men det trista är att vi fått färre beröringspunkter på fikarasten. Jag håller nog Hyland som en favorit för det gemensamma gnällandet.

Besök vår webbshop

Det är inte vem som helst som plaskar i Vanadisbadets bassäng i Stockholm – flickan är ingen mindre än Kicki Håkansson. Hon var 22 år gammal när hon vann den första Miss World-tävlingen i London 1951.

Se flera fina Ett fotografi berättar

Webbshoppen – fullproppad med nostalgi!

Snäll häst. Här kör jag, 7 år, med häst och vagn på egen hand för att hämta hö. Vagnen kallades för kistevagn. Den hade smal botten, vida kanter och trähjul med järnringar runt om. Hästen hette Flora och var lugn och snäll, därför fick jag själv köra det stora ekipaget. Arbetskläderna bestod av klänning och långa strumpor.
Inskickat av Gertrud Hansson, Lund.

Gilla oss på Facebook 

Nu är det seglartider!

Men hur seglar man egentligen? Lasse Åbergs komedi från år 1977 visar i varje fall hur man inte bör segla på haven.

I juli 1951 blev 66-årige Gustav Håkansson rikskändis över en natt då han cyklade Sverigeloppet utom tävlan. Från och med den dagen kallades han Stålfarfar och ingenting annat. 

Urstark & uthållig. Stålfarfar med sitt karaktäristiska vita skägg cyklar fram genom snålblåsten i Sverige.

Gustav Håkansson, som var en god och uthållig cyklist, ville ställa upp i Sverigeloppet, ett lopp på 176 mil som gick från Haparanda till Ystad. Han nekades att delta då den övre åldern var satt till 40 år. Det hindrade inte den 66-årige Håkansson att ändå ställa upp. Han ordnade en egen nummerlapp med siffran 0 på bröstet. Därefter startade han en minut efter de tävlande och så bar det i väg.

Loppet kördes i etapper och däremellan vilade och sov de tävlande men inte Håkansson. Han cyklade upp till tre dygn i sträck och behövde bara sova några få timmar åt gången. När han anlände till Hudiksvall ett halvt dygn före alla andra hade pressen redan fått upp ögonen för honom och han blev raskt döpt till Stålfarfar.

Hela Sverige följde hans färd söderut som nu hade blivit en riksangelägenhet. I Örebro behövde han ta hjälp av en polisbil för att ”plöja” vägen och i Motala stod åskådarna i täta led längs vägen. Alla ville de se Sveriges nye gunstling. ”Di är roliga att prata med. Alla är så glada och milla”, skrev Stålfarfar som nu hade fått en egen spalt i tidningen.

Efter 6 dagar, 14 timmar och 20 minuter kom han till Ystad – 24 timmar före de övriga tävlande. Vid målgången stod 5 000 entusiastiska åskådare och jublade. En hjälte var född.

Webbshoppen – fullproppad med nostalgi!

Ett roligt bord får en värdering av Joakim Bengtsson. Foto: Carl-Johan Söder. SVT, Antikrundan.

Jag har älskat att titta på Antikrundan ända sedan jag var liten. Det brukade gå på tv innan sommarlovsmorgon och det fanns alltid kluriga grejer att kika på. Idag är det ett av mina favoritprogram!

Så jag blev så glad av att se att antikrundan äntligen har släppt vilka orter som de kommer att besöka i sommar:

22 augusti: Uppsala, Uppsala Konsert & Kongress

24 augusti: Järvsö, Stenegård

26 augusti: Västerås, Konserthuset

30 augusti: Lidköping, Läckö slott

1 september: Varberg, Rotundan

3 september: Simrishamn, Autoseum

Jag har alltid velat åka dit, och Uppsala låter nära nog (även om Järvsö som jag precis har besökt är galet vackert och ett ställe som jag gärna åker tillbaka till snart igen). Så det blir till att spana in vad jag har undangömt här hemma och planera vad jag ska ta med mig dit. Kanske min mammas Biba-kappa från 1970-talet eller min Märthaskolanklänning som jag fyndade på loppis?

Vill man ha större ting med sig, möbler eller något som väger tungt, så kan man höra av sig till dom här och berätta vad det är. Om man har tur kan de hjälpa en att forsla det till rätt plats. Jag ser så mycket fram emot att få höra historierna bakom mina kära ting, historier som man aldrig tidigare har hört!

Kanske kan du kan få något kärt ting värderat av experterna redan i sommar? Foto: Carl-Johan Söder. SVT, Antikrundan.

Krakar hö. Inga hjälper till på gården. Höet hängs på en stör för att torka.

En annan tid. I mina album hittade jag bilder från en tid som inte är så avlägsen, 1982. De togs i byn Stocksryd i Öhrs socken i Växjö kommun. Jag och min syster Inga hjälper till med att kraka hö och vår moster Signe handmjölkar en ko. Inget av detta görs väl i dag i Sverige, så bilderna påminner om en ganska idyllisk tillvaro på landet.
Inskickat av Maj-Britt Petersson, Växjö.

Gilla oss på Facebook 

Gott samarbete. Det sorteras potatis i Ebbegärde i Ryssby socken norr om Kalmar 1946. Högst upp står mamma Inez Gerdå, här 27 år. Nere till vänster sitter min farmor Almida Larsson i vitt huckle. Mannen och den högra kvinnan är okända, troligen var de inhyrda för potatisupptagningen. På den här tiden bar kvinnor inte långbyxor ens i grovarbete. Farmor Almida och farfar Gustav kom från Vena respektive Tuna lite norrut i Kalmar län och köpte kronogården Ebbegärde 1915.
Inskickat av Barbro Gärdå, Kalmar.

Gilla oss på Facebook 

Att det var ordning och reda på brevbäringen förr i tiden tvivlar man inte på när man ser denna korrekt klädda representant för Postverket. Den leende brevbäraren kommer från kontoret i Kisa och delar ut dagens post 1949.

Se flera fina Ett fotografi berättar

Webbshoppen – fullproppad med nostalgi!

Rockhistoria. LP-skivan fick sitt genombrott under senare delen av 1950-talet samtidigt som rockmusiken slog igenom stort. På 60- och 70-talen utvecklades designen av omslagen till en egen konstform. I dag har vinyl-LP-n fått kultstatus och är återigen åtråvärd. Många av dagens unga artister ger också ut sin musik på LP-skivor. Utställningen på Eksjö museum visar skivomslag från åren 1955 fram till i dag, utvalda av personer i musikbranschen. 

Gilla oss på Facebook