Paret har varit på en auktion på landet och ropat in en fin sekretär – kanske gjorde de ett fynd sommaren 1965 när bilden togs. Gårdsauktioner där hela dödsbon såldes ut var vanliga förr. I dag är chansen mindre att göra ett fynd; objekten är ofta hopplockade från olika håll och säljarna mer medvetna om godbitarnas värde.
↧
Auktionsfynd i sommarvärmen
↧
Nu var det fritt fram för biltrafik
Pionjärer. Bakom ratten sitter Regina med Fritz Welander bredvid sig i en Overland från USA. Bilden är tagen helt nära föräldrahemmet vid Västanå bro över Holjeån i Näsum i Skåne. Den är från 1924. Året innan var bilismens födelseår i Näsums socken. Samma år togs beslut i kommunfullmäktige att tillskriva landshövdingen om att två vägsträckor skulle öppnas för biltrafik med maxhastigheten 20 km/tim.
Inskickat av Brodde Almer, Näsum.
Gilla oss på Facebook
Se alla våra fina läsarbilder
↧
↧
Vilken tjusig bil du köpt!
Det var 1949 som flygplanstillverkaren Saab började producera sin första personbil, Saab 92, aerodynamiskt formgiven av Sixten Sason. Framhjulsdrift, tvärställd motor och självbärande kaross hörde till nymodigheterna. De första bilarna var buteljgröna eftersom fabriken hade stora mängder av den färgen från beredskapsårens flygplanstillverkning. Bilden är från 1954.
Se flera fina Ett fotografi berättar
Webbshoppen – fullproppad med nostalgi!
↧
Dalarnas drömmar
En bit bortom skogen, förbi berg och kullar, ligger en sjö. Här speglar sig himlen, lövskog och mygg. Och det är här min vän Lars och hans familj har haft ett landställe som funnits i flera hundra år.
När jag, Gusten och Susanna kom fram med bilen så kom Lars med roddbåten medan det blåste upp till storm. I vanliga fall när jag kommit hit så brukar skogskanten vara lugn, men just nu hade vädret valt att storma. Så i med alla väskor i båten, upp med paraplyet och var det bara att skrattandes ta sig över vattnet. 
Det är någonting visst med landställen som varken har el eller kranvatten. Här får man hämta sitt vatten i brunnen och endast fotogenlampor, stearinljus och brasan sprider sitt ljus när mörkret faller. Om det ens faller, jag upptäckte snart att solen knappt hinner gå ner här förrän den går upp.
Och det spelar inte speciellt stor roll att vinden viner och vädret är busigt. När man sitter inne i en gammal dalastuga, som har motstått väder och vind i ofantligt många år, så känner man sig trygg. Vi virkade, målade och lagade mat. Vi pratade, funderade och drack öl. Och sen, när klockan plötsligt var midnatt, så smög vi oss ut i natten, sprang nakna ner till sjön, skrek av skratt och bastade oss varma.
När vi vaknade upp nästa morgon och morgonen efter så hade vädret lugnat ner sig. Ängsblommorna hade ställt sig upp igen och överallt flög små fjärilar och humlor lugnt förbi. Det här är en plats som känns orörd.
Jag känner en stor respekt inför de som bott här året om. Det var inte länge sedan sen många svenskar bodde i torp över hela Sverige och bekvämligheter som el och vattentoalett var rena fantasier. Min egen släkt på min mors sida har under flera generationer bott på liknande sätt. Och när jag sitter här så längtar jag inte tillbaka till den moderna vardagen, med TV, datorer och mobiltelefon. För här finns ett självklart lugn som är svårt att hitta någon annanstans. 
↧
My boy Lollipop
Se Millie Small sjunga 60-talshiten ”My Boy Lollipop”!
Orginalsången skrevs redan under 1950-talet och hette då ”My Girl Lollypop”. Men ingenting kunde mäta sig med Millies stora hit, en sommarplåga som håller än idag.
Mer fantastiskt 60-tal?
Missa inte:
Byxor på kvinnor skapar debatt!
Det coola 60-talet!
Facebooksidan – fullproppad med nostalgi!
↧
↧
Snart vankas det nog firre
Vid metspöet. Här är det feriefiske i Ätran vid Åsarp i Västergötland. Vi hade lånat en sommarstuga och det var omkring 1950. Murre visste att maten (mört) användes som bete och satt på kroken.
Inskickat av Ulrika Pehrsson, Skövde.
Gilla oss på Facebook
Se alla våra fina läsarbilder
↧
Tricksa med skateboarden
Den första skateboarden skapades redan under 1950-talet, men det var först under 1970-talet som sporten slog igenom stort.
Se när skate-proffsen visar upp de hetaste tricksen från 1970-80-talet!
Mer tonårstider?
Missa inte:
Raggarna år 1964!
Tonåring på 70-talet!
Webbshoppen – fullproppad med nostalgi!
↧
Redo för en tur i Volvon
Pojkvännens bil. Bilden är tagen någonstans i Hultsfred, dit vi flyttat, och året är 1968. Det är jag som poserar vid Volvo PV-n. Det var min dåvarande pojkvän Ove Antonsen som ägde bilen.
Inskickat av Erene Björkman, Vimmerby.
Gilla oss på Facebook
Se alla våra fina läsarbilder
↧
Företrädaren till Volvos folkbil
Det här är en Volvo PV53 och gengasaggregatet framför motorhuven skvallrar om att bilden är från beredskapsåren, närmare bestämt 1942. Bilen är en förkrigsmodell, introducerad 1938, och levde kvar till 1945. Två år senare kunde Volvofabriken leverera en ny bil som hörde den moderna tiden till – PV444 blev den verkliga folkbilen.
Se flera fina Ett fotografi berättar
Webbshoppen – fullproppad med nostalgi!
↧
↧
60-talets klubbdans
Minns du hur dansgolven såg ut under 1960-talet?
Stig in i klubben ”Whiskey A Go Go” i Hollywood år 1964, och se om du känner igen dig!
Sugen på dans?
Missa inte:
30-talets moderna dans!
Kan du dessa danssteg?
Facebooksidan – fullproppad med nostalgi!
↧
Det hände i augusti under 1900-talet
Välkommen till Minnenas Journals månadskalender. Läs om de viktigaste händelserna i augusti under 1900-talet.
Ladda ner här kalender
Fler månader
Gå in på vår webbshop
↧
Prästen var tyvärr inte hemma
Kul att klä ut sig. 1974 bodde vi i Lekåsa, en liten ort i Västergötland. På somrarna brukade vi klä ut oss till brudfölje. Bruden Camilla Sturesson bär här mammas spetsgardin som slöja. Brudgum är Sofia Rosman, hon bodde hos sin mormor och morfar om somrarna. Hennes bror Fredrik var speleman och jag och min storasyster Carina var gäster. Vi gick cirka tre kilometer till prästgården för att fråga prästen om han kunde viga bröllopsparet men han var inte hemma för tillfället, sa prästfrun. Så vi blev fotade i stället och bjudna på saft och bullar.
Inskickat av Helene Sturesson, Vara.
Gilla oss på Facebook
Se alla våra fina läsarbilder
↧
Parkteatern – precis som förr
I början på sommaren gjorde jag något som jag aldrig har gjort tidigare. Någonting som jag har missat men som jag borde ha gjort för länge sedan; jag gick till Parkteatern i Stockholm.
Bänkar stod uppradade vid Djurgården, solen lyste mellan träden och i backen satt folk på picknickfiltar. Medan vi åt vår picknick, Carl Johan, Susanna och jag, så fick vi en föreställning serverad. Jag älskar att gå på teater och att se det utomhus på det här sättet höjde det till en högre nivå. Det var som att skådespelare och manus och allt fick andas ut i den fria luften. Och som att allt som hände runt omkring; folk som joggade förbi, cyklar och barnfamiljer som stannade upp, allt bara bidrog till pjäsen.
Parkteatern i Stockholm har funnits sedan år 1942. Under krigstider kunde man därmed erbjuda gratis teater åt folket. Det är härligt att tänka att så många andra traditioner som tyvärr försvunnit med tiden; som dansen i folkets park, så har i alla fall det här fått finnas kvar. Precis som förr sitter folk uppradade på de enkla bänkarna, i parker runt om i Stockholm och i förorterna.
Det här blir inte sista gången för mig, det vill jag lova! Jag fick dessutom chansen att ha på mig min 50-talsklänning som jag köpte på loppis för 50 kronor. Underbar dag!
↧
↧
Döden och demonregissören
Det finns olika sätt att få bukt med ångest inför det oundvikliga. Ingmar Bergman gjorde en film för att besvärja sin dödsskräck.
Det sjunde inseglet räknas som ett av filmhistoriens mästerverk och hörde till Bergmans egna favoriter. Filmen utspelar sig i ett pestdrabbat medeltida Sverige. Riddaren Antonius Block (Max von Sydow) och hans väpnare Jöns (Gunnar Björnstrand) återvänder – lätt anakronistiskt – till hemlandet efter ett korståg. Med Döden (Bengt Ekerot) spelar riddaren ett livsavgörande parti schack. Mötet med gycklarparet Jof och Mia (Nils Poppe och Bibi Andersson) ger den desillusionerade Block nytt perspektiv på tillvaron. Manuset bygger på en pjäs, Trämålning, som Bergman skrev 1953–54 och satte upp på Malmö stadsteater. Stora delar av Det sjunde inseglets rollbesättning togs från Malmöensemblen.
Filmen är bräddfylld av bibelassociationer och inleds med ett citat från Uppenbarelseboken:
”Och när Lammet bröt det sjunde inseglet, uppstod i himmelen en tystnad som varade vid pass en halv timme. Och de sju änglarna, som hade de sju basunerna, gjorde sig redo att stöta i sina basuner.”
Kanske såddes fröet till filmen redan när Ingmar Bergman var barn. Hans pappa, Erik Bergman, var präst och tog ibland med sonen på gudstjänst i Härkeberga kyrka i Uppland. Under predikan var det nog givande för en liten pojke att begrunda kyrkomålaren Albertus Pictors medeltida takmålningar – domedagsmotiv, pestens härjningar, häxbål och annat spännande. Och i Täby kyrka finns faktiskt en kalkmålning (också utförd av Albertus Pictor) där en mansgestalt spelar schack med Döden …
Ingmar Bergman fick tjata hos SF (Svensk Filmindustri) för att få göra filmen som ansågs vara smal och svår. När hans Sommarnattens leende i maj 1956 belönades med Juryns specialpris vid filmfestivalen i Cannes, tog han sitt ratade manus och flög ner till Franska rivieran.
”Nu eller aldrig, Carl Anders!”, sa Bergman och la pappersbunten framför SF:s dåvarande chef, Carl Anders Dymling.
”Ja, men jag måste ju läsa det först”, replikerade filmdirektören.
”Du har ju läst det eftersom du refuserat det!”
”Jo, men jag kanske inte läste så ordentligt …”
Filmen spelades in på 36 dagar och med minimal budget. Hovs hallar i Skåne och Filmstaden i Råsunda var de huvudsakliga inspelningsplatserna. Fotot av den läskigt vitsminkade Bengt Ekerot i samtal med Ingmar Bergman togs av SF:s stillbildsfotograf Louis Huch (1896–1961) i skogen utanför Filmstadens ateljéer.
Tydligen fick filmen avsedd effekt.
”Döden skrämmer mig inte”, konstaterade Bergman år 2006 när han intervjuades av barnbarnet Lina Ikse-Bergman. ”Men jag har på nära håll tvingats uppleva en död som var långdragen, kroppsligt förödmjukande och ytterst smärtsam. Jag vore tacksam om jag fick se Döden som en vän.”
Ingmar Bergman dog den 30 juli 2007, 89 år gammal.
↧
Kallbadhuset i Varberg
Se var de stiliga människorna florerarade år 1918!
Här är varm- och kallbadhusen i Varberg.
Sugen på ett dopp?
Missa inte:
60-talets badpojkar!
Skandalbad i Mölle!
Facebooksidan – fullproppad med nostalgi!
↧
Biltur till mormor och morfar
Kärt besök. Här är mina föräldrar Lilian och Lars Joelsson omkring 1958. Bilden är från min mammas föräldragård i Orlunda utanför Vadstena i Östergötland. Vi bodde i Ydre i södra Östergötland, så det var en bit att åka när vi skulle hälsa på mormor och morfar.
Inskickat av Gunilla Fransson, Eksjö.
Gilla oss på Facebook
Se alla våra fina läsarbilder
↧
Det står en bil på gårdsplanen!
Ovanlig syn. Christina, 8 år, Birgitta, 10 år, och Lars, 6 år, poserar framför sin morbror Stigs bil, en grå Goliath, en augustidag 1956. Det var fint och lite märkvärdigt att det stod en bil parkerad på gårdsplanen. Fotot är taget framför en av flygelbyggnaderna vid Hydinge storgård, Sye i Östergötlands län.
Inskickat av Christina Thornesköld, Mjölby.
Gilla oss på Facebook
Se alla våra fina läsarbilder
↧
↧
Ungdom med stil
Kan du din jitterbugg, tango och slow-fox?
Det gäller att vara snabb i fötterna! Se de dansande ungdomarna och deras moderna stil i Filmjournalens danstävling vid Kungliga Tennishallen, år 1944.
Sugen på mer dans?
Missa inte:
Kjolarna flyger i jitterbuggen!
Kan du dessa danssteg?
Webbshoppen – fullproppad med nostalgi!
↧
Familjen bärgar höet tillsammans
Gårdsarbete. Här är en bild från min uppväxt. Det är höbärgning vid Laggaregården i Längnum Grästorp i Västergötland. Från vänster drängen Egon Larsson, min mor Greta Landberg med mig på armen, min far Gustav, mina syskon Britta och Inger samt faster Hilda Andersson.
Inskickat av Kerstin Andersson, Nossebro.
Gilla oss på Facebook
Se alla våra fina läsarbilder
↧
Dags för Hattparad
Lill-Babs i sin tjusiga hatt! Foto: Sjöberg Bildbyrå.
Åh, äntligen är det dags!
Jag som själv är lite smått hattgalen blir så peppad av att höra att det är dags för Hattparad i Stockholm nu 16 augusti! Det innebär att alla kommer ut, tar på sig sin finaste, märkligaste, roligaste eller galnaste hatt och går längs Strandvägen tillsammans för att sen äta picknick.
Det blir alltså samling vid Hallwylska palatset på Hamngatan 4 klockan 12.00. Sen går man längs Strandvägen, över Djurgårdsbron och samlas för storpicknick vid Galärparken. Alla åldrar och hattar är välkomna. Jag ser fram emot inspirationen!
1940-talet bjöd på en hel del makalösa hattar. Foto: Sjöberg Bildbyrå.
Min hatthylla är proppfull, men jag vet inte vilken hatt jag ska välja! Kanske blir det mitt nyaste inköp, florhatten från 40-talet? Eller kanske någonting riktigt stort…
Inspiration inför hattparaden finns att hitta här och här! Och för den som inte har en garderob full med hattar så kan jag rekommendera att spana in vad Epok – Antik och Kuriosa på Odengatan 83 har i sina gömmor. Här finns det nämligen (förutom fantastiska kläder och smycken från början av 1900-talet) en hel del hattar och ägarinnan är dessutom modist. Jag skulle också ta och kika på Marika Smiths unika alster och koaffer. Sen finns självfallet Hattbaren på Götgatan 39 som säljer nya, klassiska hattar och om du vill hyra en hatt så kolla in Independent Kostym (det där makalösa kostymförrådet med filmkläder från typ alla decennium och stilar). Här finns en hel del helt otroliga huvudbonader! Man blir ju lite sugen.
Så vi ses i paraden. Och glöm inte – hatten är huvudsaken!
Glöm inte hatten den 16 augusti! Foto: Sjöberg Bildbyrå.
↧