För lite mer än 100 år sedan tog Brazil Jack vilda västern till cirkusmanegen – publiken jublade åt både diligensjakter och indianöverfall. Själv såg han ut som Buffalo Bill med långt hår och yvig mustasch.
Den amerikanske expresidenten Theodore Roosevelt måste ha blivit förbluffad när han under en Europaresa i maj 1910 anlände till Katrineholm. På perrongen möttes han av cowboys och indianer medan en orkester spelade Stars and Stripes Forever. En bukett blommor överlämnades av en ståtlig, karismatisk herre med exotiska drag. Han språkade glatt med expresidenten och påminde denne om deras tidigare möten i Amerika. Några sådana hade dock aldrig ägt rum.
Den ståtlige herrn var cirkus- och showmannen Brazil Jack och uppträdandet på perrongen en fyndig reklamkupp. Händelsen gav naturligtvis eko i pressen och var typisk för den PR-sinnade Brazil Jack. Han lär ha sagt att om han hade 100 kronor skulle han lägga 90 av dem på reklam för sina projekt.
Brazil Jacks riktiga namn var Carl Max Alexander Rhodin och han föddes i Bergen i Norge 1871. Hans farfar var en förmögen hovstallmästare som hade brutit sig loss från en borgerlig tillvaro för ett liv som vagabonderande trollkarl. Brazil Jacks far fortsatte i samma fotspår som trollkarl, medan hans mor uppträdde med den ovanliga specialiteten sandmåleri, som lär komma från navajoindianerna.
Familjen flyttade till London där den unge Brazil Jack, eller Max som han då kallades, gick i skolan. På Polytechnic Theatre fick han lära sig skuggspelsteater och deltog snart i faderns trolleriprogram som skuggspelskonstnär.
Max övade sig också på olika cirkus- och estradkonster, blev duktig på att trolla med kort och tog lektioner i violin. Den första egna turnén genomförde han som gårdsmusikant på svenska västkusten. Här blev han bekant med en grupp romer med vilka han slog följe under tre år. Med hjälp av fiolspel och kortkonster lockade han folk till lägrets föreställningar och marknad. Men när hövdingen ville att Max skulle gifta sig med en av döttrarna flydde han hals över huvud till familjen på kontinenten.
Max hade nu flera tillfälliga jobb, bland annat på den cirkus där den berömda lindanserskan Elvira Madigan fanns bland artisterna. Det var under hans tid där som hennes flykt med den svenske löjtnanten Sixten Sparre ägde rum. Lindanserskan var känd för sin stora skönhet men Max blev inte särskilt imponerad. Han var van att se henne osminkad i vardagskläder medan hon bar cirkusens tvättkorgar.
Vid sekelskiftet hade Max tillräckligt med erfarenhet och kapital för att starta eget. Han bytte till sitt artistnamn och drog i gång cirkus Brazil Jack. Inspirerad av Buffalo Bills vilda västern-show fick cirkusen ett liknande tema. Diligensjakter och indianöverfall spelades upp i manegen med hjälp av våghalsiga cowboys och indianer och stora mängder hästar. Brazil Jack stod i centrum som en nordisk Buffalo Bill med revolvrarna i hand och det långa, lockiga håret fladdrande kring axlarna. Showen blev ett älskat folknöje! Även Brazil Jacks egna barn deltog i föreställningarna, liksom den nu före detta hustrun.
När turnéerna gick dåligt tog han stora lån, främst av sin danske sekreterare Albert Nielsen. Snart lämnade han också cirkusmaterial i pant till denne och nästa steg blev att skriva över hela cirkusen på Albert Nielsen. Efter en brytning dem emellan lämnade Brazil Jack sin cirkus för gott men han fortsatte att arbeta inom samma bransch.
På 1930-talet drev Brazil Jack nöjesfältet Tältstaden med den lilla cirkusen Djungeln som sidoverksamhet. Där fick publiken uppleva vilda djur, fakirer och ormtjuserskor. Sonen Trolle ville bryta loss cirkusen och turnera med den. Efter viss tvekan gav fadern med sig och den nya cirkusen blev en stor succé. Trolle visade sig vara en begåvad affärsman och med tiden blev Zoo Cirkus Sveriges största.
Även Brazil Jack reste med och deltog i den mån åldern tillät. Samtidigt författade han sina memoarer, På mitt livs nöjesfält (1945), tillsammans med spökskrivaren Axel Essén. Som numera legendarisk cirkusman fick han mycket uppmärksamhet och respekt. Han avled 1952 i sviterna av en lunginflammation. Graven finns på Fosie kyrkogård i Malmö.